Hoppa till innehållet
    ProjAlpha säkerhetsplattform
    Boka genomgång
    Kunskapsbank

    AI-hot mot företag: vad som är nytt och vad som inte är det

    AI-hot är cyberhot där angriparen använder artificiell intelligens för att hitta svagheter, skriva trovärdiga bedrägerier eller låta en AI-agent sköta delar av angreppet själv. Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) sammanfattar läget kort: AI förändrar sällan vilka typer av angrepp som förekommer, men takten och skalan förändras. Här går vi igenom vad det betyder för ett svenskt företag, vad en AI-agent gör när den väl har tagit sig in i nätet och hur ni märker det.

    Nästa steg

    Vill ni inte lösa det här själva? Vi levererar det som en opererad tjänst — med drift, övervakning och ansvar hos oss.

    Honeypot för företag
    BD
    Bobby Dilton
    Grundare och systemarkitekt, ProjAlphaLinkedIn (öppnas i ny flik)

    Vår bedömning i korthet

    • De flesta AI-hot är gamla metoder i högre tempo: nätfiske, stulna lösenord och kända sårbarheter. Grunderna skyddar fortfarande mest.
    • Det nya är att en AI-agent kan sköta delar av angreppet själv, snabbare än en människa och mot fler mål samtidigt.
    • En AI-agent som har tagit sig in måste fortfarande leta i nätet. Det letandet går att upptäcka, till exempel med en honeypot (honungsfälla).

    Vad menas med AI-hot?

    Ordet används om två olika saker.

    Angripare som använder AI som verktyg. Enligt NCSC kan AI användas för att snabbare hitta och utnyttja sårbarheter i system, förbättra social manipulation som nätfiske och förfalskade röster och videor (deepfakes) och snabba upp analysen av stulen data, både under och efter ett angrepp.

    Angrepp mot företagets egna AI-system. När ett företag själv använder AI uppstår en ny angreppsyta. NCSC pekar på angrepp som promptinjektion (prompt injection), datamanipulation och informationsläckage, särskilt när AI-systemen kopplas till interna system och får agera självständigt.

    Den här artikeln handlar mest om den första sorten. Inför ni själva AI i verksamheten? Läs om privat AI och GDPR och AI-strategi för företag.

    Hur använder angripare AI?

    • Kartläggning. NCSC skriver att angripare redan använder AI för rekognosering, exploateringsutveckling och förflyttning i nätverk. Det som förr tog en människa dagar kan en AI göra på kortare tid.
    • Sårbarheter. Finansinspektionen skrev i september 2026 att flera avancerade AI-modeller under året har visat sig i stor utsträckning kunna automatisera cyberattacker, till exempel genom att identifiera sårbarheter och genomföra angrepp mot företag. IVA:s rapport om AI-drivna cyberhot konstaterar att svaga lösenord, felkonfigurerade system, gammal mjukvara och bristfällig loggning inte är nya problem. Det som förändras är hastigheten och kostnaden för att hitta och utnyttja dem.
    • Nätfiske och bedrägerier. Mejl, röster och videor blir mer trovärdiga och kan skräddarsys för en viss mottagare.
    • Lägre tröskel. NCSC bedömer att genomförandet av cyberangrepp blir mindre en fråga om kompetens och mer en fråga om verktyg. Tröskeln sänks för mindre kunniga angripare, och de mer kunniga blir effektivare.

    AI-agenter som angriper: vad de gör när de är inne

    En AI-agent är ett AI-system som självständigt kan planera och utföra åtgärder. Det är NCSC:s definition. Skillnaden mot en vanlig chattbot är att agenten inte bara svarar, utan också gör saker: kör kommandon, testar inloggningar och går vidare till nästa system.

    Det mest kända exemplet hittills kommer från AI-företaget Anthropic. I november 2025 rapporterade bolaget att en angripare, som bolaget med hög säkerhet bedömer var statligt understödd från Kina, hade använt bolagets AI-verktyg Claude Code för att försöka ta sig in hos ett trettiotal organisationer. Det lyckades i ett fåtal fall. Enligt Anthropic skötte AI:n 80–90 procent av det taktiska arbetet: kartläggning, sökning efter sårbarheter, insamling av inloggningsuppgifter, förflyttning i nätverket och utförsel av data. Människor behövdes bara vid ett fåtal beslutspunkter. AI:n gjorde också fel. Den hittade ibland på inloggningsuppgifter som inte fungerade. MITRE ATT&CK har lagt in kampanjen i sin kunskapsbas som C0062, och IVA tar upp fallet i sin rapport.

    Samtidigt är AI-agenter i angrepp mot vanliga företag fortfarande ovanliga. Forskare på Palisade Research satte upp en honeypot på internet i ungefär tre månader. Den registrerade 8 130 731 angreppsförsök, och bland dem hittade forskarna 8 möjliga AI-agenter. Forskarna beskriver det som ett tidigt skede och som en tidig varning.

    För försvaret är det viktiga detta: en AI-agent gör samma sak som en mänsklig angripare när den väl är inne. Den kartlägger nätet, testar det den hittar och rör sig vidare. Skillnaden är tempot och att den testar mycket på kort tid.

    Är AI farligt för ert företag?

    AI är inte farligt i sig. För de flesta företag är risken inte en avancerad statlig operation, utan att vanliga brister hittas och utnyttjas snabbare än förut. Det här är de risker med AI som ni själva kan påverka:

    • Brister som redan finns. Konton utan tvåstegsverifiering, system som inte uppdateras och tjänster som syns mot internet utan att behöva det. AI gör dem lättare att hitta.
    • Era egna AI-verktyg. NCSC rekommenderar att ni beslutar vilka AI-verktyg som är tillåtna och vad de får se, att känsliga data inte läggs i öppna AI-tjänster och att AI-agenter inte når eller kan göra mer än de behöver. Känsliga eller oåterkalleliga åtgärder ska kräva att en människa godkänner dem.
    • Leverantörer. Ställ säkerhetskrav i avtalen och följ upp dem. Det som inte kravställs är svårt att kräva i efterhand, skriver NCSC.

    Cyberhot och säkerhetshot 2026: kända metoder i högre tempo

    NCSC skriver att avancerade angrepp oftast bygger vidare på redan kända metoder. AI gör dem snabbare och billigare, men de är sällan helt nya. Därför ser de vanligaste cyberhoten mot företag ut ungefär som förut: nätfiske, stulna eller läckta lösenord, utpressningsprogram (ransomware), bedrägerier via e-post och överbelastningsattacker. Vi går igenom dem i Vad är en cyberattack?.

    Det som har ändrats är marginalerna. Tiden från att en sårbarhet blir känd till att den utnyttjas krymper, och AI förstärker den utvecklingen. Ett företag som tidigare hann uppdatera vid nästa servicefönster kan behöva göra det tidigare.

    Så skyddar ni er mot AI-drivna angrepp

    NCSC och IVA landar i samma råd: grunderna först. Det här ger mest effekt för ett vanligt företag:

    • 1. Tvåstegsverifiering och tydliga behörigheter. Flerfaktorsautentisering på alla konton och inga konton med mer behörighet än de behöver. Se identitet och åtkomst.
    • 2. Uppdatera skyndsamt. Börja med det som syns mot internet och det som verksamheten inte klarar sig utan.
    • 3. Minska det som syns utifrån. Stäng det som inte behöver vara åtkomligt från internet.
    • 4. Dela upp nätet. Segmentering gör att en angripare som har kommit in på en dator inte når allt.
    • 5. Logga och följ upp larmen. Loggar som ingen tittar på hjälper inte. Se logghantering och hotdetektion.
    • 6. Låt AI hjälpa försvaret, men under kontroll. NCSC rekommenderar AI där maskinhastighet gör störst skillnad, till exempel för att prioritera larm och analysera loggar. Ingripande åtgärder ska ske med mänsklig översyn. Hos oss vidtas åtgärder vid larm automatiskt eller efter godkännande, inom de gränser vi har kommit överens om med er.
    • 7. Öva. Gå igenom vad ni gör om någon tar sig in, innan det händer.

    Så upptäcks en AI-agent i nätet

    Skydden ovan gör det svårare att ta sig in. Men om någon ändå kommer in, via ett läckt lösenord eller en sårbarhet som ingen hann täppa till, behövs något som märker att någon letar i nätet.

    En honeypot, på svenska honungsfälla, är ett lockbete i nätet. Den ser ut som vanlig utrustning men används inte till något, så ingen anställd har anledning att röra den. En AI-agent som kartlägger nätet och testar allt den hittar gör det däremot. Honeypoten fungerar som en tripwire, eller snubbeltråd: den gör ingenting förrän någon rör den, och då går larmet.

    Vi kör honeypots åt våra kunder. De honeypots vi levererar byter regelbundet utseende, vilket gör dem svårare för automatiserade angripare, även AI-agenter, att känna igen. Larmen hamnar hos vår SOC, och på vardagar ringer vi och säger vilken dator som letar.

    Gränsen är tydlig: honeypoten stänger inte ute någon, och den ser bara det som rör lockbetet. Den ersätter inte de andra skydden, men den visar att någon redan är inne. Läs mer om hur tekniken fungerar i Vad är en honeypot? eller om tjänsten på Honeypot för företag.

    Vad bör ni göra nu, och vad kan vänta?

    Nu: Slå på tvåstegsverifiering överallt där det går. Ta reda på vilka av era system som syns mot internet och om de är uppdaterade. Bestäm vilka AI-verktyg de anställda får använda och vad de får klistra in. Har ni haft en incident nyligen? Ta reda på om angriparen fortfarande kan vara kvar i nätet.

    Kan vänta: Egna AI-verktyg i försvaret och övningar med AI-scenarier. De är värdefulla, men ger mest när grunderna är på plats.

    Så har vi resonerat

    Vi utgår från NCSC:s rekommendationer om AI-förstärkta angrepp (juni 2026), IVA:s rapport om AI-drivna cyberhot (juni 2026), Finansinspektionens granskning (september 2026), Anthropics rapport om den AI-styrda kampanjen (november 2025) och Palisade Researchs studie av AI-agenter i en honeypot. Det som är osäkert är hur snabbt AI-drivna angrepp blir vanliga mot mindre företag. NCSC skriver själva att rekommendationerna kan förändras över tid. Vi uppdaterar artikeln när läget ändras.

    Källor

    Vanliga frågor

    Frågor och svar

    Delvis. I det fall Anthropic rapporterade i november 2025 skötte AI:n 80–90 procent av det taktiska arbetet, men människor valde målen och fattade de viktiga besluten, och AI:n gjorde fel på vägen. Forskning med honeypots visar att AI-agenter ännu är ovanliga i angrepp i det fria. Utgå ändå från att vissa angripare redan har tillgång till kapabla AI-verktyg.

    Metoderna är oftast desamma: nätfiske, stulna lösenord och kända sårbarheter. Skillnaden är tempot och skalan. AI gör angreppen snabbare och billigare och sänker tröskeln för mindre kunniga angripare.

    AI gör framför allt att vanliga brister hittas snabbare, till exempel konton utan tvåstegsverifiering och system som inte uppdateras. Därför är grunderna det viktigaste skyddet även för små företag.

    Ja, om agenten rör lockbetet. En AI-agent som kartlägger nätet testar det den hittar, och varje kontakt med honeypoten ger larm. Forskare har använt honeypots för att hitta AI-agenter i angrepp på internet. De honeypots vi levererar byter regelbundet utseende, vilket gör dem svårare för automatiserade angripare, även AI-agenter, att känna igen. Den ser däremot inte angrepp som aldrig rör lockbetet.

    Delvis. Skydd på datorerna stoppar mycket skadlig kod, men ett angrepp med stulna inloggningsuppgifter kan se ut som en vanlig inloggning. Därför behövs flera lager: tvåstegsverifiering, loggning som någon följer upp och något som larmar när någon letar i nätet.

    Vill ni ha det här hanterat åt er?

    Vi går igenom er nuvarande miljö, visar vad som saknas och vad det skulle kosta att driva det som en opererad tjänst. Genomgången är kostnadsfri och utan åtaganden.

    Boka kostnadsfri genomgångBygg din lösning

    Vi använder nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Analys- och marknadsföringskakor används bara om du samtycker. Läs mer i vår integritetspolicy.