Får man ha övervakningskamera utomhus? Regler för företag 2026

Det korta svaret

Ett företag får kamerabevaka utomhus när intresset av bevakningen väger tyngre än intresset hos dem som blir filmade av att inte bli bevakade. I praktiken innebär det att:

• bevakning av egen fasad, entréer, lastkaj och inhägnat område ofta är tillåten, särskilt kvällar och nätter när verksamheten är stängd
• bevakning av gata, trottoar och torg sällan är tillåten för ett privat företag, eftersom integritetsintresset där väger tungt
• bevakningen alltid ska skyltas, och ljudupptagning kräver en särskild upplysning
• ingen behöver längre ansöka om tillstånd hos IMY – tillståndsplikten upphörde den 1 april 2025.

Vilka regler gäller?

Kamerabevakningslagen kompletterar GDPR. Lagen gäller när en kamera som inte manövreras på platsen används för varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning (3 §). För ett vanligt företag är den rättsliga grunden i GDPR normalt berättigat intresse (artikel 6.1 f), och bedömningen görs som en intresseavvägning.

Sedan 1 april 2025 ska myndigheter, kommuner och andra som utför en uppgift av allmänt intresse dokumentera sin intresseavvägning och föra en förteckning över bevakningen (9–10 §§). För vanliga privata företag finns enligt IMY inget sådant uttryckligt krav – men ni måste ändå kunna visa varför bevakningen är tillåten, så skriv ner avvägningen.

Fasad, entré och egen tomt

Här har företaget oftast starkast stöd för att bevaka. IMY:s vägledning för butiker anger att det i regel räcker att bevaka entréer och utmed fasaderna, och att det kan vara tillåtet att bevaka i anslutning till fasaden för att förebygga inbrott. Bevakningsintresset väger tyngre om just den platsen har varit utsatt för inbrott, skadegörelse eller stölder.

Tiden spelar roll. IMY skriver att integritetsintresset i regel väger tyngre dagtid än under sena kvällar och nätter, och att bevakning dygnet runt alla dagar oftast väger tungt för integriteten. En kamera som bara spelar in när verksamheten är stängd och larmad är därför lättare att motivera än en som filmar hela dagen.

Ett inhägnat område dit allmänheten inte får gå in, som en låst gård eller lastkaj bakom grind, är lättare att motivera än en öppen yta.

Gata, trottoar och parkering

Så fort kameran fångar ytor där människor passerar utan att ha med företaget att göra, ökar integritetsintrånget. IMY:s guide för gator och torg konstaterar att integritetsintresset generellt väger tungt på sådana platser, och att det krävs omfattande problem med brott eller ordningsstörningar på just den platsen för att bevakning ska kunna vara motiverad.

IMY ger två tydliga exempel för butiker:

• Butik på en gågata i centrum: integritetsintresset kan väga tungt även kvällar och nätter, eftersom folk passerar för att gå till restauranger och barer.
• Butik vid ett köpcentrum med egen parkering: färre personer rör sig där kvälls- och nattetid, och bevakningen kan då vara tillåten.

Undvik att fånga fönster och entréer till bostäder eller uteserveringar. Använd kameravinklar, maskering (privacy masking) och tidsstyrning så att kameran bara ser det den behöver.

Ljud är en egen fråga

Kamerabevakningslagen omfattar även ljudupptagning i samband med kamerabevakning. Om ljud kan avlyssnas eller tas upp ska det finnas en särskild upplysning om det (15 §). Ljud är dessutom betydligt mer integritetskänsligt än bild, så utgångspunkten bör vara att stänga av mikrofonen i utomhuskameror om ni inte har ett mycket starkt skäl.

Skyltning – vad ska stå på skylten?

All kamerabevakning som omfattas av lagen ska upplysas genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt (15 §). IMY rekommenderar två informationslager: en skylt på platsen, synlig innan man går in i det bevakade området och helst i ögonhöjd, och fullständig information på annat sätt, till exempel på webbplatsen. Finns det flera ingångar bör varje ingång ha en skylt.

Enligt IMY bör skylten innehålla:

• att platsen är kamerabevakad och varför (ändamålet)
• vem som är personuppgiftsansvarig, med kontaktuppgifter
• att de bevakade har rättigheter enligt GDPR
• sådant som kan överraska, till exempel att ljud tas upp eller att materialet lagras utanför EU
• hur länge materialet sparas
• var man hittar mer information.

Den fullständiga informationen ska även gå att få på ett icke-digitalt sätt, till exempel via ett telefonnummer.

Hur länge får inspelningarna sparas?

Lagen anger ingen fast gräns i antal dagar. GDPR kräver att personuppgifter inte sparas längre än vad som behövs för ändamålet (artikel 5.1 e). Bestäm en lagringstid utifrån hur snabbt ni normalt upptäcker en händelse, skriv in den på skylten och låt systemet radera automatiskt. Behöver ni spara ett klipp för en polisanmälan exporterar ni just det klippet.

Materialet ska skyddas (artikel 32 GDPR): begränsa vem som får titta, logga åtkomsten och kryptera lagringen. En kamera är också en nätverksenhet – byt standardlösenord och håll firmware uppdaterad.

Om anställda syns i bilden

Om kameran fångar en arbetsplats, till exempel en lastkaj, gäller arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11–14 §§ medbestämmandelagen (21 § kamerabevakningslagen). Personalen ska informeras, och IMY påpekar att det inte är tillåtet att sätta upp dolda kameror utan att informera dem som blir bevakade.

Privatperson eller företag?

Reglerna ovan gäller för företag och andra verksamheter. En privatperson som bara filmar sin egen tomt omfattas ofta av det så kallade privatundantaget (5 § kamerabevakningslagen). Om kameran även filmar gatan eller grannens tomt gäller i stället GDPR, och då gäller i stort sett samma krav som för ett företag.

Vad händer om det blir fel?

IMY är tillsynsmyndighet och kan ta ut sanktionsavgift bland annat när upplysningskravet inte följs (25 § kamerabevakningslagen), och bevakning utan rättslig grund kan ge sanktionsavgift enligt GDPR. Den som har filmats kan dessutom ha rätt till skadestånd (28 § och artikel 82 GDPR). Läs mer om vad som händer vid olaglig kameraövervakning.

Checklista innan ni sätter upp kameran

• Skriv ner varför ni behöver bevaka – helst med konkreta händelser (inbrott, skadegörelse, stölder).
• Rikta kamerorna mot egen fasad, entré och tomt – inte mot gata, grannar eller bostadsfönster. Maskera det som inte behövs.
• Begränsa tiden om det går, till exempel kvällar, nätter och helger.
• Stäng av ljud om ni inte har ett mycket starkt skäl.
• Sätt upp skylt vid varje ingång till det bevakade området och lägg den fullständiga informationen på webbplatsen.
• Bestäm lagringstid, automatisk radering och vem som får titta – och logga åtkomsten.
• Förhandla med facket om kameran fångar en arbetsplats.

Så hjälper vi er

ProjAlpha är ett säkerhetsbolag som tar hand om hela er IT. Vi installerar och driftar kameraövervakning, inbrottslarm och passagesystem i samma miljö som era datorer och ert nätverk. Kamerorna placeras och maskeras utifrån ert syfte, inspelningarna lagras krypterat med loggad åtkomst, och kamerorna hålls uppdaterade som de nätverksenheter de är. Vi tar också fram underlag till er intresseavvägning och skyltning. Själva bedömningen är ert ansvar som personuppgiftsansvarig.

Automatisk detektion och respons dygnet runt. Bemannad larmhantering och support vardagar 08–17.

Boka en genomgång eller ring oss på 046-10 12 03.

Källor

• Kamerabevakningslag (2018:1200), i lydelse t.o.m. SFS 2026:1373: 3, 5, 7–10, 15, 21, 25 och 28 §§. riksdagen.se (öppnas i ny flik)
• IMY, "Nya kameraregler från den 1 april" (tillståndsplikten upphör) (öppnas i ny flik)
• IMY, "Steg 4 – Gör en intresseavvägning" (tid på dygnet, rättslig grund art. 6.1 f) (öppnas i ny flik)
• IMY, "Steg 6 – Dokumentera intresseavvägningen" (öppnas i ny flik)
• IMY, "Steg 9 – Informera om kamerabevakningen" (skyltens innehåll, två informationslager) (öppnas i ny flik)
• IMY, "Guide: Intresseavvägning vid kamerabevakning i butiker" (utanför butik, fasad, gågata vs. köpcentrum) (öppnas i ny flik)
• IMY, "Guide: Intresseavvägning vid kamerabevakning av gator och torg" (öppnas i ny flik)
• IMY, "Kamerabevakning av anställda" (öppnas i ny flik)
• IMY, "Kamerabevakning för privatpersoner" (privatundantaget/GDPR) (öppnas i ny flik)
• Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 (GDPR): art. 5.1 e, 6.1 f, 13, 32, 82, 83. (öppnas i ny flik)